Alla som känner oss och som läser här på bloggen vet att vi har det jobbigt nu när våran Kasper är sjuk. Vi pendlar mellan verklighet och förtvivlan här hemma och det tär så på våra krafter.
Idag har vi varit på djursjukhuset igen för att prata med en veterinär vad som händer. Vi fick också träffa våran skatt och det var så underbart, bara så sorgligt att vi inte fick ta med honom hem där han hör hemma. Han var som vanligt hur kelen som helst, allt är ju som det ska men han kan inte kissa på egen hand. Nu har han en kateter som sitter sedan i går kväll och den sitter bra så han kan inte lyckas ta bort den, hoppas vi.
Veterinärerna är också frusterade när vi kommer till att prata om det är så vi måste avliva honom så säger de nej , vi måste vänta lite till. Vi känner ju att vi skulle kunna vänta hur länge som helst om det inte var att det kostar så mycket pengar. Vi har snart helt enkelt råd längre och det känns så jobbigt.
Men ikväll fick vi ett glädjande besked eller ja det hjälper lite på traven ialla fall. Vi slipper att betala för att han ligger inne det ända vi betalar är medecin osv men att han är där slipper vi. Helt underbart av dem för då kan vi ju vänta lite till och hoppas att det vänder, hoppas, hoppas.
Nu är kl så mycket så min man har födelsedag 34 år vilken födelsedag det blev. Men vi får göra så gott vi kan med att fira den.
Grattis min älskling på födelsedagen.
Nu sover vi .
Kram kram Malin*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar