
Igår söndag så vakande vi efter att sovit ganska länge och tänkte att idag gör vi lite ärenden. Sagt och gjort vi satte igång kyrkogården lite tripp till Ikea,samt byggmarknad för att köpa jord.
På byggmarknade blev tiden så pass att jag skulle ringa djursjukhuset för att höra hur det var med Kasper. De sa att de nu hade dragit katetern och att han hade kissat 2 st stora klumpar så de tyckte att allting verkarde bra. Vi blev ju jätteglada tänkte nu går det på rätt håll, kanske han kan få komma hem imorgon.
Så det var med ett glatt humör som vi åkte hem och var vi fick kraft ifrån vet jag ej men jag började röja i trädgården och mannen hade fixade med sitt.
Sen kommer vi in och sak just ploacka undan maten då ringer det, från djursjukhuset.
De säger nu att Kasper inte kan kissa igen , det är helt enkelt stopp . Veterinären vill att jag sak veta och hon kommer nu söva honom IGEN 3 gången denna veckan, för att kunna sätta en ny kateter på honom. Vi blir ju givetvis jätte upprörda och jag blev så ledsen för att han ska behöva gå igenom detta och att jag är så rädd för att mista min lilla skatt..
Väntan är jobbig och helst när man inte vet vad utgången blir, vi satt och försökte titta på tv men det var inte mkt av det jag fattade. Tyvärr blir det mycket diskutioner om pengar för det har kostat väldigt mycket allt och jag vet inte hur mycket mer vi har råd med, vi får se ska ringa försäkringsbolaget imorgon.
Efter 2 h ringer de och berättar att Kasper nu har vaknat från narkosen och har fått en kateter igen. Veterinären förklarar för mig att imed att han varit med om operation och att man satt kateter och sen dragit den för tidigt så är det lätt att urinröret svullnar och om det finns små, små, små kristaller el grus i urinen så är det lätt att det blir stopp.
Hon menade på att hon tyckte att vi skulle ge det några dagar till och låta han har kateter så att svullanden får en chans att gå ner. Så detta hoppas vi på nu så vi får avvakta några dagar och se.Imorgon ska vi ringa och höra om vi kan få komma och hälsa på honom kanske han blir glad av det piggar upp både honom och oss.
Det är så svårt det här med djur usch vill inte ta ett jobbigt beslut. Jag är inte religös men jag ber ändå för att Kasper snart ska få bli frisk och komma hem igen med sin godhet, han är en sådan snäll katt, gosig och kärleksfull.
Usch jag är så ledsen , saknar honom så och är så rädd att nåt ska hända som jag inte kan förhindra.
Nu ska jag försöka sova.
Malin*